 | ||
The Kankas noble family, otherwise known as Horn, is a noble family from Finland of medieval frälse.
Contents
Its first known member, Olof Mattsson, was documented between 1381 and 1415, having a seat in Halikko, near the present town of Salo. His seal featured the figure of a drinking horn. The family became one of the most prominent in Finland at the end of Middle Ages. In the 16th century, the use of the word signifying their horned logo became established as surname.
Its head, Sir Claes Christersson Horn (1518–66), was among the first to be created friherre (baron) in Sweden, which took place at the coronation of Eric XIV of Sweden in 1560. Friherre Claes got the title Baron of Åminne (fi. Joensuu).
Other branches
A genealogically junior branch descended from baron Claes' uncle, knight Henrik Klasson Horn (1512–95), who held his seat at Kankainen Manor in Masku which is nearer to Turku than Halikko.
Sir Henrik Horn (Marienborg) (1618–93) was created friherre of the barony of Marienborg in Livonia in 1651 by queen Christina of Sweden. His male line became extinct in 1728. He was a nephew of Gustav, Count of Björneborg (fi. Pori).
Counts
Sir Gustav Horn (1592-1657), general, a grandson of Henry, was created Count of Björneborg in 1561 by queen Christina of Sweden. However, he did not leave any sons.
Sir Arvid Horn (1664-1742), the future President of the Chancellery of Sweden and the head of its government, a great-great-grandson of Sir Henry, was created Baron of Ekebyholm in 1700, and in 1706 Count of Ekebyholm, both creations by king Charles XII of Sweden. His male line became extinct in 1798.
Baron Fredrik Horn (1725–96) of the Åminne branch, the genealogical head of the house, lieutenant general, was created Count on 12 September 1772 by king Gustav III of Sweden.
Description of the Coat of Arms
In Swedish: Vapenbeskrivning
"...En skjöld genom ett gyllende utbögdt korss fördeld i fyra fält, och mitt uppå korsset en hjertskjöld, hvaruti förekommer theras gamla friherrliga stamvapn, et svart på yttre kanten liggande krumt horn i gyllende fäldt. Utaf fördelningarne i grefve vapnet är then första och fierde blå, hvarutinnan Vi efterlåte them at föra Vårt namns chifre, nämligen ett latinskt G och theruti ett romersk III af guld, krönt med en gyllende kongelig krona. I thet andra och tredje fäldtet, som begge äro röda, förekommer en blå till höger vänd och något bögd vänster arm, omknuten ofvan för armbogen med ett hvitt kläde, varandes handen beklädd med med en köllerfärgad cavalleriehandske och icke mer än främsta fingret utsträckt. Ofvan på skjölden ses trenne öpna krönte torner-hjelmar. Uppå den medlersta hjelm-kronan ses tvänne svarta uprättstående naturligt bögde horn och theremellan en stående och strålar från sig kastande vase af guld. Utur then högra hjelmkronan upräcker tvenne blåsande estandar, det högra blått, tecknat med trenne gyllende kronor, och thet vänstra af guld, hvaruppå ses augusti månads teckn n p och therunder ett romerskt XIX, och emellan begge thesse estandar ses en uprätt stående trompet af guld. Uppå then vänstra hjelmkronan åter ses en i generals uniform uppå en svart häst ridande man, till höger vänd, med utdragen värja, varandes thess vänstra arm omknuten med ett hvitt kläde. Skjöldhållare äro, till höger en gyllende grip med utsträckte vingar och tunga samt till vänster en svart häst, begge tilbaka seende och upreste, ståndande lika som skjölden uppå en grönskande mark. Aldeles som thet i thetta Vårt gifna bref med sina rätta färgor afmålat och afritat är..."